Plötsligt längtade jag efter vävningen.

Jag har haft fullt upp utomhus hela våren och sommaren. Men i vävstolen sitter det en disktraseväv. Så jag satte mig tillrätta.

Skulle jag ens komma ihåg hur jag gjorde den här väven? Jo, det var faktiskt inga problem alls. Det gick lite långsammare i början, men mönstret satt kvar i ryggraden. Kroppsminnet. Det är en helt otrolig grej.

Vill du se väven så finns den i stugan vid Älgastenen. Öppet i helgen.