Jag var och lyssnade på Sara-Vide Ericson i veckan. Hon har en utställning just nu i Konsthallen i Örebro.

Hon berättade om hur målningarna hade kommit till. Processen. Gamla kläder på en vind, och hur de fick liv. Minnen.

Vi fick också höra om hennes utveckling som konstnär. Upp och nedgångar. Och hur processen förändras med den egna utvecklingen. Ungefär sådär som man känner igen själv. Fast man inte målar alls.